Förenklingar i Plan- och bygglagen: Nya regler för attefallshus från 1 oktober 2025

Regeringen har presenterat ett nytt förslag för att förenkla bygglovsreglerna i Plan- och bygglagen (PBL). Förslaget, som nu är ute på remiss, planeras att träda i kraft den 1 oktober 2025. Syftet är att minska den administrativa bördan för fastighetsägare och företag samt att göra regelverket mer tydligt och lättillgängligt. Detta innebär stora förändringar för reglerna om attefallshus. Nedan går vi igenom vad detta innebär för dig som går i tankarna att skaffa ett attefallshus.

Bakgrund

Den nuvarande plan- och bygglagen har gällt i nästan femton år och har under tidens gång blivit allt mer komplex genom olika tillägg och undantag. Detta har skapat osäkerhet om vilka åtgärder som kräver bygglov, vilket i sin tur har lett till en ineffektiv process och onödigt långa handläggningstider. Läs hela lagrådsremissen på regeringens sida.

Varför en reform behövs

Det finns ett stort behov av att förenkla och förtydliga bygglovsreglerna. Genom att minska regelkrånglet och tydliggöra vilka åtgärder som kräver bygglov skapas bättre förutsättningar för både privatpersoner och näringsliv att genomföra byggprojekt snabbare och mer effektivt. Reformen syftar också till att lätta på kommunernas arbetsbelastning genom att reducera antalet ansökningar och handläggningstider. Enligt bostadsminister Andreas Carlson kan förenklingen ge 30-40% utrymme som kan läggas på andra mer komplexa uppgifter inom byggnadsnämnder runt om i Sveriges kommuner. Dessutom finns ett stort behov av fler bostäder, och genom förenklade regler kan byggtakten öka och ledtiderna kortas. Genom att ge fastighetsägare större frihet, fler möjligheter och mindre administrativt krångel skapas en mer flexibel och effektiv byggprocess.

Har du en fråga om de nya reglerna kontakta oss!

Innehåll i den nya reformen

Förslaget inför ett nytt kapitel i PBL för att göra bygglovsreglerna mer överskådliga och förståeliga. Bland de viktigaste förändringarna finns:

• Anmälningsplikten för komplementbyggnader, komplementbostadshus och tillbyggnader tas bort, vilket innebär att byggnationer kan starta omedelbart utan krav på kommunalt godkännande och avgifter.
• Mer flexibilitet att använda och fördela den lovfria potten.
• Slopat bygglov för fasadändringar på en- och tvåbostadshus, vilket gör det enklare att till exempel byta fasadmaterial, måla om eller installera solceller.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus även om det strider mot detaljplanen.
• Lovfria tillbyggnader får nu genomföras samtidigt som nybyggnation av en- eller tvåbostadshus.
• Kravet på planenligt utgångsläge avskaffas femton år efter detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Attefallshusreglerna – vad innebär de nya reglerna för bygglovsfria åtgärder

Reformen innebär betydande förändringar för bygglovsfria åtgärder, särskilt inom attefallshusreglerna. Dessa förändringar ger fastighetsägare större flexibilitet att utforma sina byggnader efter egna behov.

Innanför detaljplan

• Maximal storlek på ett attefallshus kvarstår på 30 m2.
• Den totala bygglovsfria byggnadspotten på 45 m2 blir mer flexibel.
• Tidigare kunde du bygga ett attefallshus på 30 m2 samt en friggebod på 15 m2, vilket gav en total bygglovsfri yta på 45 m2. Med de nya reglerna förändras detta – istället för att vara låst till specifika byggnadstyper får du nu fritt fördela den totala bygglovsfria ytan inom detaljplan, så länge inget enskilt attefallshus överskrider 30 m2.

Exempel på hur du kan utnyttja reglerna inom detaljplan:

• Ett attefallshus på 25 m2 + ett attefallshus på 20 m2 = 45 m2
• Två attefallshus på 20 m2 vardera + en mindre bod på 5 m2 = 45 m2
• Ett attefallshus på 30 m2 + en förrådsbyggnad på 15 m2 = 45 m2

Denna flexibilitet gör det enklare att skapa små bostäder, kontorsutrymmen eller förråd på den egna tomten utan att varken behöva söka bygglov eller anmälan till kommunen.

Utanför detaljplan

• Maximal storlek för ett attefallshus utökas från 30 m2 till 50 m2.
• Byggnadspotten ökar från 60 m2 till 65 m2 och får disponeras fritt.
• Fastighetsägare på landsbygden får större möjligheter att bygga rymligare och mer funktionella byggnader, till exempel gästhus, ateljéer eller mindre uthyrningsbostäder.
• Möjligheten att bygga flera attefallshus eller kombinera komplementbyggnader med en större bostad skapar en mer flexibel användning av tomtmark.

Slopad anmälningsplikt

En av de största förändringarna är att anmälningsplikten. Det innebär att man slipper lämna in handlingar till kommunen och invänta startbesked. Det innebär även att avgifter som idag kommunen tar ut för att handlägga ärendet helt försvinner, vilket kan röra sig om upp till 20.000 kr.

Anmälningsplikten försvinner alltså för både attefallshus, friggebodar och attefallstillbyggnader:

• Komplementbyggnader, såsom förråd, kontor, gästrum och garage.
• Komplementbostadshus, exempelvis attefallshus som används som permanentbostad eller fritidshus.
• Attefallstillbyggnader, exempelvis utökning av boyta genom att bygga på en extra sektion på huset.

Detta innebär att fastighetsägare kan påbörja byggnationer direkt utan långdragen administrativ process. Det sparar både tid och pengar samtidigt som fler får möjlighet att snabbt genomföra sina byggprojekt.

Dock kvarstår regeln att byggnationer måste hålla ett avstånd på minst 4,5 meter till tomtgräns. Vill man bygga närmare krävs grannens godkännande. En förändring är att kommunen nu kan ge godkännande för byggnation närmare 4,5 meter till allmänna vägar som kommunen äger, vilket tidigare inte var möjligt.

Tillbyggnad

• Maximal tillbyggnad för attefallstillbyggnader ökas från 15 m2 till 30 m2.
• Det innebär att det nu är tillåtet att bygga 15 m2 i två plan eller 30 m2 i ett plan.
• Tillbyggnader kan användas för att skapa större vardagsrum, extra sovrum, hemmakontor eller andra bostadsutrymmen.
• Anmälan till kommunen slopas för dessa tillbyggnader, vilket gör att fastighetsägare kan påbörja bygget direkt.

Sammanfattning

Den föreslagna reformen syftar till att göra bygglovsprocessen enklare och mer flexibel. Särskilt viktiga ändringar gäller bygglovsfria åtgärder inom attefallshusreglerna, där man nu får större frihet att fördela byggnadsytor. En annan betydande förändring är att anmälningsplikten för komplementbyggnader, komplementbostadshus och attefalstillbyggnader tas bort, vilket reducerar både kostnader och handläggningstid. Förslaget förväntas underlätta byggandet i Sverige och träder i kraft den 1 oktober 2025, förutsatt att det godkänns efter remissrundan.